På våren flyttades korna ner till sommarfäxet. Lika roligt varje år att se de ystra korna springa och hoppa på gården. Det var en viss ängslan för att de skulle bryta benen, de hade ju stått stilla under hela hösten och vintern inomhus. Nu för tiden får man tydligen betala för att vara med om ”kosläpp”.
Efter att korna flyttats ut så vidtog den stora fäxskurningen. Hela fäxet knäskurades efter att vatten hade slängts på väggar och golv och löst upp all intorkad kobajs. Nästan all bajslukt försvann, det luktade såpa. Så fort som det börja komma löv på träden så skulle det plockas in massor med löv och läggas i ”tröfallen” (bajsrännorna) för att det skulle dofta fräscht. Detta gjordes sedan varje fredag under sommarsäsongen.
Porten och dasset skurades också med såpa. Sedan tapetserades väggarna i nedrefäxet, där öppna spisen är, och dasset med tidningsomslag från Allers/Hela Världen/Vecko Revyn. Att sitta och läsa alla fina nya bilder när man var på dasset var ett nöje.
Grisen flyttades ner till grishuset efter att det också hade rengjorts ordentligt. Hagen utanför grishuset sågs till så att den höll för bökande gris.
Fåren och släpptes ut i skogen. Efter vårsådden släpptes också hästen ut i skogen som jag tidigare berättat.
När det var dags för tvätt så tändes eld under murpannan i fäxet. Där kokades tvätten, ibland med lut för att bli riktigt ren. På vintern hängdes tvätten på tork uppe på vinden, storskrubben, och uppe på hallen. Det var alltid mycket tvätt eftersom det inte skedde så ofta. Det var ett tungt jobb innan det fanns vatten indragen. Ofta var det is i brunnen så man fick hämta vatten nere i Borrsjöbäcken.
Stora träkar fyllda med vatten drogs uppför vägen.